Category Archives: Inspiration

En raritet släpps…

DSC_0080En ny årgång av Bollinger R.D. släpps, året är 2004.

Det är inte ”once in a lifetime” men heller inte varje dag som Bollinger släpper en R.D. (Recently Disgorged) men nu händer det igen och jag kan lova er som lyckas få tag i en flaska, att ni inte kommer bli besvikna.

Senaste årgången 2002 kom för fyra år sedan och sålde slut direkt. Jag är inte förvånad då detta vin är long lasting. Provade 2002 nyligen och insåg att den fortfarande är ung. Jag hade även möjlighet vid samma tillfälle att prova 1996 (det superhyllade vinåret då inget gick fel). Det vinet börjar komma till sin rätt nu!

IMG_8671IMG_8666

Det finns många som påstår att de flaskor som nyligen är degorgerade bör drickas omedelbart. Jag är av en annan uppfattning. Visst fräschör får stå tillbaka med åldern men det djup och den kraft man får med lite väntan är oslagbar. Min tes är köp minst två och drick en nu och lagra sedan den andra, länge.

Tanken med R.D. är inte ny. Tvärtom har de flesta husen alltid lagt några vinårgångar åt sidan för att vid rätt tillfälle degorgera och njuta av dem med familj och vänner. Men Lily tog steget vidare genom att låta hela världen få ta del av upplevelsen.

Madame Bollinger anniv celebration wile usa 1952

R.D. och Vieilles Vignes har vi Madame Lily Bollinger att tacka för. När hon tog över driften 1941 var ett av hennes önskemål att visa att åldern kan ta ut sin rätt i ett positivt perspektiv. Hon var varken rädd för korkdefekter eller eventuella problemen som faten kunde ställa till med. Att låta vinet utvecklas på ekfat ger mer djup, komplexitet och karaktär. Varje fat provas individuellt innan det får ingå i den slutliga blenden. Lagringen sker sedan under naturkork, inte kapsyl som är det vanliga i distriktet, anledningen är att en naturkork skyddar vinet bättre under den långa lagringstiden och låter vinet utvecklas på ett bättre sätt. Efter avslutad lagring blir det remuage för, det vill säga att efter manuellt, metodiskt skakat ner jästen avlägsna jästfällningen och utan nedfrysning vilket man alltid gjorde förr. Varje flaska kontrolleras sedan innan den toppas upp med samma vin och en minimal dosage. R.D. introducerades av Lily för första gången 1967 med årgången 1952. 2004 är den 25:e årgången R.D. och har vilat i källaren i 13 år.

R.D. 2004 KV CMYK

Bollinger R.D. 2004 släpps 20 april, 800 flaskor har vikts till Sverige vilket är 200 fler än 2002.

De som vill köpa den på magnum får vänta till 17 maj då 36 stycken säljs via webblansering. Priserna är mycket konkurrenskraftiga och vi kommer säkert att få samsas med utländska köpare. I England ligger priset på 180 pund och magnum på mer än det dubbla.

Så vad har vi att förvänta oss?

2004 är en mer tillgänglig årgång jämfört med 2002. Året var svalare och torrt vilket gjorde att druvorna mognande långsammare medans syran låg kvar. Här finns fina mognadstoner i form av rostade nötter och fat. De möts upp av en frisk syra, bokäpplen och med mogna bärinslag. Eftersmaken är lång och tonar ut likt ett potpurri av ädla juveler.

DSC_0113

Idag finns det flera aktörer som väljer att göra detta bland annat Veuve Cliquot Cave Privée, Krug´s Collection och Dom Pérignon Oenothèque (Plenitud).

IMG_8536IMG_8496

Fortsätt njut av kommande, ljumma vindar och solens strålar….

IMG_8402

/Josephine

Advertisements

Sverige tar guld för andra året i rad!

Hernö Gin gör världens bästa gin. Juryn för World Gin Awards har sagt sitt och hyllar Hernö Old Tom Gin som världens bästa gin alla kategorier. World Gin Awards gör sitt urval bland internationellt etablerade ginproducenter och utser för andra året i rad Hernö Gin till World’s Best Gin.

Jon Hillgren, vd och grundare av Hernö Gin, mottog det prestigefulla priset vid the Gin Magazine Awards i London torsdagen den 15 februari 2018 tillsammans med priset Gin Producer of the Year där den internationella ginindustrin nominerar och röstar fram vinnaren. Dagen till ära serverades gästerna Hernö Gin.

jon-hillgren-herno-gin-1

– Min passion för att utforska en värld av gin har fört mig hit. Jag är så tacksam för att ha förmånen att leva min dröm och skapa ett hantverksmässigt ekologiskt gin inspirerat av naturens skönhet i byn Dala i världsarvet Höga Kusten, säger Jon.

Hernö Gin är en dröm som blivit sann.

Jon är allt annat än en one-man-show mot en skoglig kuliss i världens ände. Hernö Gin har på kort tid etablerat sig som ett världskänt företag med ett helt gäng passionerade människor som alla arbetar för att skapa världens bästa gin oavsett om det vinner priser eller ej.

-Den här stunden tar andan ur mig. Hernö Gin är en dröm som blivit sann. Och som grädde på moset får vi ginvärldens erkännande. Jag vill tacka alla som har arbetat med mig och stöttat mig på vägen. Tillsammans är ett magiskt ord med en inbyggd kraft. Och ordet tillsammans är anledningen till att vi i dag prisas för World’s Best Gin och Gin Producer of the Year. Det är en stor lycka, uttrycker Jon.

harnosand-3959

Hernö Old Tim Gin, art nr 300400, 341 kr

Påtaglig fatkarraktär följt av saftiga enbär och blommiga höst toner.

En superlätt konsistens med ljus sötma och botaniska inslag. Tydliga toner av enbär med en touch av tallblommor.

Som avslutning kommer en blommig sötma kombinerad med fat och enbär.

Herno_Aviation-5995-HR

 

Hernö Gin, artnr 86927, 316 kr

Doften har en rund enbärskaraktär med inslag av färska citrustoner och en lätt blommig komplexitet.

Smaken har en rik och lätt oljig konsistens. Fräscha, krispiga gröna toner med en hint av koriander. En mjuk sötma kombinerad med vanilj och svartavinbär.

I eftersmaken framstår citrus och enbär med en antydan av svartpeppar.

 

Kairos-när livet står stilla…

Ibland står bara tiden stilla. Precis så känns det när jag doftar på Kairos. Vinet är ett av flera viner från vingården Zýme som kommer att släppas en efter en.

Först ut är det maffiga vinet som inte har mindre än femton olika druvor; Garganega, Trebbiano toscano, Sauvignon Blanc, Chardonnay, Corvina, Corvinone, Rondinella, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, Syraz, Teroldego, Croatina, Oseleta, Sangiovese, Marzemino.

zyme_team-Celistino skördar

Alla druvor skördas för hand när de är mogna. De som skördas först läggs på torkning i väntan på resterande. Det kan gå upp till 40 dagar mellan de som skördats först till de sista.

Kairos 2011, beställningsnummer 75871, 650 kronor.

En stor doft av mörka bär, mocca, kaffe och mörk choklad. Smaken är insmickrande och läskande och kan liknas vid en fantastisk chokladpralin med körsbärsinnehåll som långsamt tonar ut. En stor njutning utöver det vanliga. Avnjuter vinet allena eller till en god köttbit eller några väl lagrade ostar.

zyme_slider_009

Jag är inte förvånad över att Wine Spectator gav vinet 92 poäng.

Kairos betyder på grekiska det rätta ögonblicket vilket vinet verkligen symboliserar.

/mother-a place to be

Om man säger Melker Andersson, Danyel Couet och Jonas Svensson tror jag de flesta förknippar det med god, vällagad mat. Tillsammans har de nu skapat ett helt nytt restaurangkoncept. Man äter nyttigt och umgås i det bästa former.

 

 

 

De har gjort det igen-skapat ett nytt forum där man kan njuta av mat och dryck i socialt sammanhang. Kombon Melker, Danyel och Jonas har gjort det förut.Nu har de tagit restaurangupplevelsen till en ny nivå. Här skapas mat för alla i dagens sunda tecken. Ingen hälsorestaurang men med ett medvetet tänk där laktos mer eller mindre utesluts. Här ska njutas utan att behöva spinna av det på gymmet dagen efter. Robby Radovic, den amerikanska barchefen, serverar drinkar helt utan raffinerat socker som har ersatts av bland annat agave och björksocker. Ett nytänk ut i minsta detalj där hälsan står i fokus utan att få det att bli tråkigt. Och att ha tråkigt var det minsta man tänkte på när de öppnade i onsdags. Här möttes vi av matstationer och dryckeshak som välkomnar en till fullo. Det ska bli kul att följa detta koncept.

Ibland stämmer allt…

Ok ibland är förutsättningarna det bästa, god champagne och mat. Men det behövs mer…Mera känsla och jobb just för att åstadkomma att 1+1 blir minst 3. Denna dag var en sådan dag. Pelle på Ulla Winbladh hade tolkat Champagne Charles Heidsieck superbt. Han hade inte bara tolkat vinerna, han hade hittat komponenterna som fanns I VINET och låtit samma smaker få hamna på tallriken. Jag har under mina verksamma år provat och ätit winemakersdinner “on mass” men detta var något helt annat. Hatten av för Pelle!
Vi började med att prova Charles Heidsieck Brut Millèsime 1981 på Magnum.Vinet hade fått klassiska mognadstoner som börjat dra åt skogschampinjon och rostade nötter men hade fortfarande en bra syra och ett fräscht, elegant avslut.
IMG_4697
Med en “ammis”
IMG_4679
Även Charles Heidsieck Blanc des Millènaires 1983 var med till “ammisen” men ej på bild.
Båda väldigt olika men gudomliga och förvånansvärt pigga. -83 var underbar med sina rostade mognadstoner från nötter som drog åt kanderade mandlar, mogen frukt och karamell. Eftersmaken tonade långsamt ut med en förförisk ton av fudgekola och mineral.
Sedan var det dags för den “riktiga” menyn…
Gåsleverterrin med aprikoser och rivna hasselnötter fick möta Charles Heidsieck Blanc de Millénaires 1995.
Champagnen hade förföriska toner av rostade nötter och tryffel tillsammans med mineraler och gula äpplen.
En underbar leverterrin med smörkonsistens blev den perfekta kombon.
IMG_4681
Så var det dags för ” den bästa standard champagnen” enligt flera utsagor. Champagnen visade sig med sin välbalanserade frukt och mineraler med en lätt rostad ton vara perfekt till “bräss blanquette med spritärtor, sommartryffel och skott”.
IMG_4677
När det var dags för varmrätterna fick Charles Heidsieck Brut Millésime 2005 träda fram.
Den visade sig vara fantastisk till hälleflundran med kålrabbi och äpple toppad med väddö-créme fraîche och kaviar. Jag älskar Pelles tanke att antingen eller det vill säga antingen en rejäl klick kaviar eller ingen alls. Det var samma filosofi som han hade med tryffeln.
IMG_4686
Att servera hummerkorv och hummerklo med jordgubbs bbq, persiljerot och surkål är vågat oavsett vad man dricker till. Nu serverades tallriken till Charles Heidsieck Rosé Rèserve NV. Denna rätt fungerade men var nog det svagaste kortet i toppen.
IMG_4688
Så var det dags för grand finalé-dessert!
Jag är ingen dessert fantast men denna skapelse var to good to be true…
Och champagnen Charles Heidsieck Rosé Millésime 2006 gjorde den perfekta kombon.
En underbar ton av röda bär, mogen frukt och mineraler får gifta sig med en tunn, frasig smördeg som fått ett lätt marsipantäcke, några kylskåpskalla hallon och på toppen ett campariskum med pistagenötter.
IMG_4700
IMG_4689
Hatten av för Charles och Pelle!

Rosa mer än bara rosé

Det finns roséviner och sedan finns det riktigt bra viner som är rosa.

Vi dricker mer och mer roséviner och inte bara den kommande årstiden utan året om. Det är väl därför inte så konstigt att flera vinmakare hänger på trenden och även försöker få kvalité och rosé att gå hand i hand. Ett av de vinhusen är Château D’Esclans. Huset ägs av Bordeauxsonen Sacha Lichine vars pappa är Alex Lichine. Alex gjorde Rothchilds viner i Bordeaux och så även Opus One ifrån USA. Han var också den första att göra en bibel om viner vid namnet Encyclopedia of Wine & Spirits. Men efter att ha följt pappas spår valde Sacha att slå sig ner i södra Frankrike. Då han var uppfödd på röda viner var det inget som lockade. Nej, han skulle göra toppviner som var rosa. År 2006 köpte Sacha Château D’Esclans och 2007 kom hans första viner ut. Sacha säger att man inte äger ett château, château äger dig. Med det menar han att krafterns runt om får styra och att han bara gör det bästa av det som han får. Och det gör han verkligen. På en lunch hos Magnussons Vin får vi prova vinerna till mat och inser hur bra viner det är.

IMG_2472

 

IMG_2473

Soppan tillsammans med Whispering Angel 2014 var magisk då man hittade toner av anis i såväl maträtten som vinet.

Till den vita sparrisen med brynt nässelsmörsås och regnbågsrom serverades Château D’ Esclans 2014 nu med namnet Rock Angel. För att citera Sacha; It all started with a Whisper…. But now it’s time to Rock!

IMG_2478

Och visst rockade vinet trots den svåra ingrediensen, sparris.

Sen kom en annorlunda kombo; Svensk abborre & BBQ Pork belly med ljummen padronsallad. För er som inte vet är salladen gjord på små gröna paprikor som har en aning beska. IMG_2480

 

Till det Les Clans som är delvis lagrad på fat och har i blindprovningar tagits för en vit Bourgogne! Bästa vinet idag enligt mig, kostar ca 500 kr.

 

IMG_2475

 

Final! Vårkyckling med mandelpotatisstomp i murkelgrädde…

IMG_2482

Till detta kronjuvelen G Garrus 2013

IMG_2477

 

Vinet kostar över 900 kr men är så ljuvligt lyxigt att dricka en tisdagslunch.

 

Bourgogne är aldrig fel

Jag har sagt det förut och säger det igen-Bourgogne är aldrig fel!

Att sedan bli bjuden på en lunch med högklassiga viner till en välkomponerad meny är pricken över i. Louis Jadot är i stan och visar upp sin bästa sida. Vi får som välkomstdrink prova deras rosé som de producerat sedan de 1985 köpte en ny domaine. Vinet består av 100% Pinot Noir som snabb pressats under några timmar. resultatet blir ett fruktigt, förföriskt vin som kommer att lanseras den 22 maj och kosta 139 kr.

IMG_2427

Först en amuse bouche bestående av ett närodlat löskokt ägg  med rökte toner och krispig topping.

IMG_2428

Första vinflighetn var vit bestående av; Ladoix le Clou D’orge 2010, Beaune !:er Cru Bressandes 2010 och Beaune 1:er Cru Grèves Le Clos Blanc 2010.

Vinerna var ljuvliga och Bressandes ledde ligan från början med sina underbara toner av smör, nötter och rostade fat. Ett himmelrike i glaset.

Till det serverades en stekt piggvar med krämig blåmusselsås, vit sparris, picklad lök och ramslöksolja. Där sattes ribban.

IMG_2430

Nästföljande viner var fyra röda från årgången 2010 vilket vinmakaren Pierre-Henry Gagey beskriver som transparent. med det menar han att området och läget var megnivikativa än året. Vinerna var fantastiska  på sitt sett, den första Beaune 1:er Cru Grèves var insmickrande och tillgängligt med silkeslena tanniner. Beaune 1:er Cru Clos des Couchereaux mer mörka toner, mjuka men markerade tanniner, Beaune 1:er fru Boucherottes integrerad näsa, lätt syltig med tydliga tanniner samt Beaune 1:er Cru Clos des Ursules med mera strama strukturer.

Till dessa serverades en tortellini fylld med oxbringa och anklever i klar oxbuljong med svart Perigord tryffel-himmelriket i smaksensation.

IMG_2433

IMG_2432

Sista fighten bestod av Clos Vougeot Grand Cru 2009, Clos de la Roche Grand cru 2006 samt Charmes-Chambertin Grand Cru 2003. Det som fängslade mig och gav mersmak var först och främst det sistnämnda. Vinet var totalt not Bourgogne, och med tanke på det varma året så oväntat. Vinet känns fortfarande ungt med sin insmickrande frukt och syror. Ett vin som aldrig skulle ha landat i Bourgogne under ett blindtest-men så gott! Vinnaren i flinkheten blir nog 2006 just för att Bourgognetonerna genomsyrar hela smakupplevelsen.

Till dessa viner åt vi ett vårlamm späckad med libbsticka och vitlök, kronärtskockor, picklad rödlök och salviasky….smakupplevelsen blev total.

IMG_2435

Bordeaux-mer än bara dyra rödviner

Det är lustigt hur fort vi associerar. Om jag säger Bordeaux tänker merparten på de stora Grand Cru slotten. Men området har så mycket mera att ge. I dag är vit Bordeaux mer eller mindre bortglömd vilket är synd då de visar upp fantastiska vita pärlor som passar så bra vid matbordet. För någon vecka sedan var André Lurton i Stockholm för att bland annat visa sin spännvidd och presentera nya årgångarna. Det bjöds in till lunch på Gondolen. Välkomstskålen gjordes med Rèserve de Bonnet Rosé 2014. En lätt, förtig rosé för endast 89 kr.

IMG_2249

IMG_2244

Till förrätten som bestod av kyckling och ankleverterrin med tomatmarmelad, pistagenöt och äpple fick vi avnjuta tre underbara vita bordeauxer; Château Bonnet Blanc 2014, Château Coucheroy Blanc 2011 och Château de Rochemorin Blanc 2009. Den sistnämnda är en av mina absoluta favoriter. Jag har så många härliga minnen av det vinet både på plats i Frankrike som när jag beställde ett glas till min toast skagen på Tures för 10 år sedan-en legend som fortfarande håller måttet. Att få avnjuta detta vin som idag är moget, från 2009, och endast betala 154 kronor kan inte ses som något annat än ett fynd!

IMG_2246

Till varmrätt serverades stekt kronhjortsfilé (både ytter och inner) med stuvad vitkål, solrosfrö, lingon och viltsås.Även till denna rätt serverades tre viner men nu röda; Chäteau Bonnet Divinus 2009, Château de Barbe Blanche 2010 och Château de Barbe Blanche 2009. De förstnämnda lanseras under hösten men det sistnämnda finns redan och kostar 171 kronor. Vinets namn, Barbe Blanch,  betyder mustasch och har ingen association till vitt vin. Alla tre vinerna har basen av 80 % Merlot men Divinus har dessutom 20 % Cabernet Sauvignon de andra mustasch-vinerna har 20 % Cabernet Franc. Mjuka lena saftiga viner med bra fatbas.

IMG_2247

Mr Lurton har än en gång visat att Bordeaux måste inte vara dyrt för att vara gott.

Clovis Taittinger leder Taittinger in i en ny era

I veckan gästades vi av Clovis Taittinger. Han är den nya generationen i familjen Taittingers imperium. Han är ung och hungrig och har redan(tillträdde 2007) lyckats med sitt unga team öka exportmarknaden rejält. Men att han skulle arbeta i familjeföretaget var långt ifrån självklart.

IMG_2111

Efter skolan valde Clovis att göra något helt annat än att vrida champagneflaskor. Han bröt upp, flyttade till Paris och gjorde karriär inom finansvärlden. Denna ödmjuka man kallade sig själv disko-kung och familjens svarta får. Men när det var dags för ledarskifte 2006 valde han att komma tillbaka till sina rötter. 2007 blev han export ansvarig och styr idag tillsammans med Pierre-Emmanuel företaget.

IMG_2110

Han är nu i Sverige för att introducera deras nya årgångschampagner. I dagsläget är det 2006 som står på etiketten men det är bara en tidsfråga innan vi får se 2007 dyka upp. Denna årgång, 2007,  är dock kraftigt limiterad då skörden som var bra var väldigt liten. Året var exceptionellt på många sätt. Efter en mild vinter började växtsäsongen tidigt. Att sedan april blev varm och solig spädde på tillväxten. Man började spå en mycket tidig skörd. Ett bakslag vädermässigt i maj störde blomningen. Men juli blev riktigt varm för att sedan i augusti få ännu en kallfront med regn. Men efter regn kommer ofta solsken och så var det även här. Augusti avslutades varm och gjorde att druvorna kunde få mogna bra innan skörd.

Jag kommer ihåg året av flera anledningar men främst då jag var i Champagne under sommaren, höggravid, och tog in deras stress för druvorna likväl som för min svällande kropp. Jag ville verkligen att 2007 skulle bli an årgång att minnas.

Idag kan jag med glädje konstatera att så blev fallet. Taittinger 2007 är fantastisk där vissa mognadstoner  o from av rostat bröd och nötter redan har börjat visa sig. Men den visar även att den har mera att ge de kommande åren. En liten kvot kommer under våren till Sverige och jag ger bara rådet köp!

I och med den blygsamma kvantitet som 2007 kan leverera kommer 2008 visa sig redan detta år. Att få smaka den nu visar vad som komma skall. Vinet är ungt men redan nu fantastiskt. Så elegant och i total balans.

IMG_2117

När jag efter provningen tar upp hans påstående om att vara familjens svarta får ler han igenkännande. Detta trots att jag vet att han förutom håller på att leda Taittinger in i en ny era som en av de få fortfarande familjeägda, topp tre i champagne. men även som en ansvarsfull fyrabarns pappa. Image är allt men mig lurar han inte….

 

Skippa förväntningar !

Jag tror vi alla har varit med om det. Man har en förväntning på något som ska komma eller bli och när det väl kommer lever händelsen inte upp till förväntningen. Jag ska ta några exempel hämtade från livet. Det dimper ner en inbjudan med posten. Nästa lördag är det stor fest, en gammal kär vän fyller jämnt. Glad i hågen tackar man ja och uppladdningen har då redan mentalt satt igång. Vad ska man ha på sig? Vilka kommer? Oavsett så kommer det bli årets fest och jag ska bara glänsa. Dagarna går och vips så är det dan före dan. I morgon smäller det! Man lägger ansiktsmask, äter inget som kan få magen att svälla, lägger sig extra tidigt och dricker absolut INTE någon alkohol. I morgon ska det festas. Så kommer då dagen med stort D. Timmarna innan är noga beräknade till manikyr, hårfin, smink etc. Fräschaste pinglan ska glänsa på den bästa festen. Och vad händer??? Scenario ett; festen är så boring man känner att man gjort allt förgäves. Men med största sannolikhet blir det scenario nummer två. Allt flyter på och ALLA är där. Man befinner sig i toppen av eufori. En liten tröttnad infinner sig vid tolvslaget och i baren övertalas man till att ta en drink för att piggna till. Sedan är det ridå. Hur kunde det hända???

Jag fick det förklarat för mig förra veckan men är inte helt övertygad. Enligt min vän blir man aldrig för berusad dagen efter. Dennes teori var därmed att ha en lite lagom blöt kväll dagen innan. Är lite sugen på att prova konceptet som tänjer på tonårskonceptet att “för festa”. Men jag tror att det mesta bygger på för höga förväntningar. Det kan gälla en första date, den eftertraktade festen eller den efterlängtade tjejträffen.

Så skippa förväntningarna och ta dagen som den kommer.